Andra BVC besöket

1 vecka och 6 dagar gammal och han har redan passerat 4 kg strecket och väger nu 4130 gram. 
Har alltså gått upp 350 gram sen förra besöket för en vecka sen och 510 gram sen han föddes och 610 gram sen utskrivningen. Han har växt 1,1 cm från 50 cm till 51,1 cm. Så han fick mycket med beröm av barnmorskan. 
 
Känns skönt att veta att han får i sig tillräckligt med mat. Han äter i snitt var 3:dje timme, men ibland blir det efter två timmar och nån gång ibland så blir det fyra timmar emellan och han äter högst 5-10 minuter åt gången, men tydligen så får han i sig mycket mat på den kortsa stunden. Han sover fortfarande största delen av dygnet men har fler och fler vakna stunder, då ligger han och tittar och studerar oss. Så någon tvåbarnschock har vi inte riktigt känt av ännu, vi fick en mjukstart med en sovande son. 
Och Della är då världens bästa storasyster så vi kunde inte vara gladare. 
 
Vi håller oss mest hemma, har varit på två besök, förutom BVC, var till Astor och Helen förra söndagen och igår så var jag och Wille och hängde med Emma i några timmar. 
Han har varit lite snorig så jag har använt sugen ganska flitigt så han ska få lättare att andas. Jag är rädd för RS-viruset så därför vi inte är iväg mer än vi måste. 
Jag var till Bollnäs i onsdags, men då lämnade jag Wille hemma med Micke. Känns skönt att vi fått rutin på amingen så jag redan kunde åka iväg några timmar själv. 
 
Idag så kom först Ida förbi en vända på eftermiddagen och strax efter hon åkt så kom Emma hit och åt tacos med oss. Vi frågade om Ida ville stanna men hon hade jobbat och varit vaken sen kl 05 så hon orkade inte utan ville hem och slänga sig i sin soffa och det förstår jag.
Efter maten så kollade vi på film och åt godis och chips och dipp. Della satt upp med oss och gick inte i sängs förns 21.30 när Emma åkte hem. Hon somnade väldigt fort. 
 
Imorgon så kommer pappa/morfar förbi, han har ännu inte träffat Wille. Han har varit sjuk och så har han spenderat mycket tid hos sin mamma på sjukhuset i Gävle. Hon gick förresten bort förra lördagskvällen, jättesorgligt men skönt för henne att slippa ligga på sjukhus. Mest sorgligt är det att hon fick spendera sina sista månader i livet "ensam" på sjukhuset. Hon var inte helt ensam, då det alltid var en sköterska där inne och hon har ju 8 barn och 14 barnbarn så  det var nästan alltid någon där och hälsade på och på slutet så har alltid någon sovit kvar med henne, så även denna kväll så hade hon några av sina barn med sig, plus att farfar skulle sova där för första gången, så jag vill tro att hon kände att han var där och att hon då kunde släppa taget. 
 
Livets gång, ett liv börjar och ett slutar! 
 

Lillebror fyller 1 vecka idag

Tänkte skriva lite om grodans första vecka i livet... att en vecka kan gå så fort! 
 
Jag och lillebror stannade kvar två nätter på patienthotellet (tre om man räknar med själv natten som han föddes), medans Micke åkte hem på söndagen, hämtade Della hos Helen och Astor och sov med henne i huset, sen så åkte dom ner och hämtade oss på måndagen efter läkarbesöket. Som gick hur bra som helst, han blev godkänd och hade dessutom bara gått ner 100 gram, från 3620 till 3520 gram. 
Hade det inte varit för att PKU-testet skulle tas efter 48 timmar så hade jag nog velat åka hem redan på lördagen, men det var ändå skönt att stanna och kunna ta det lugnt på rummet, även om det var extremt långtråkigt. 
Jag ville inte att vi skulle sätta oss med lillebror i bilen och åka 11 mil lördag eller söndag och sen åka 11 mil fram och tillbaka igen på måndagen för testet, så därför vi stannade. 
 
När Micke och Della kom så mötte jag dem i korridoren och Della sprang genast fram och gav mig en kram.
Sen så gick vi in på rummet för att hälsa på lillebror, men där tog det tvärstopp, hon skulle absolut inte se lillebror, sa "Nehee, nehee" och skakade på huvudet och tog min hand om ville gå ut ur rummet. Micke tog upp honom och Della fick sitta i mitt knä, sen så frågade vi om hon ville ha ett äpple och de ville hon, så hon satte sig i en fåtölj och började äta på det och Micke gick omkring med lillebror och då sa hon "Kom, kom" och så ville hon hålla lillebror. Så när det gick på hennes villkor så gick det bra! 
Det bästa... jag hade riggat Mickes kamera på bordet så vi har hela mötet på film :) 
Sen så åt vi lunch tillsammans och jag packade ihop, duschade och gjorde mig iordning för vi skulle ner och ta familjefoto, men när vi kommer ner så står där en lapp "Endast torsdagar from februari". 
Dom borde ju kunnat sätta en sån lapp på BB-mottagningen också. 
Vi som hade velat tagit första familjebilden ihop. Istället så fick vi packa in oss i bilen och åka hem! 
Stannade till på ICA Maxi och hämtade ut Libero boxen, fick sms-kupongen typ 20 minuter innan vi skulle åka så jag hade jättetur som hann hämta ut den, närmasta ICA Maxi finns ju i Falun lr Gävle, typ 11-13 mil, och inte så ofta man kommer iväg dit, och färre ggr lär det ju bli nu den närmsta tiden. 
 
Vi kom hem runt kl 16.30 och köpte med oss pizza/kebab hem för ingen orkade laga mat. Astor och Helen kom förbi med blommor och tittade på vårt underverk. 
 
Grodan är en nöjd och glad liten kille, som sällan gråter, bara när han är hungrig eller vi byter blöja på honom, han hatar tydligen att ligga på skötbädden. Första nätterna så vägrade han ligga ner och sova själv så han fick sova på våra magar i omgångar, så första nätterna blev det inte mycket sömn, men nu har han börjat vänja sig, och jag försöker att ligg-amma honom på nätterna så han kan somna om efter han ätit. Har dom senaste nätterna varit upp 2-3 ggr, typ var tredje timme, har haft lite problem med en tutte, som fick ett rejält sår och blöde och gjorde jätteont, så jag har under ca. två dygn bara ammat honom på ena och pumpat andra, rätt så drygt, men hellre än att jag gråter av smärta eller den sinar ut. Men nu så har det läkt och det funkar bra, förutom att tuttarna har fått för sig att han äter mer än han gör, för dom är nästan konstant helt fyllda, har vaknat upp i en pöl de senaste tre nätterna så ja, jag har jättemycket mjölk, med andra ord! Jag hoppas att dom snart kommer i rätt "takt" och inte överproducerar som nu. 
 
Vi var till BVC i fredags för att kolla vikt och längd och han hade gått upp till en bra bit över födelsevikten och vägde nu 3780 gram, alltså 160 gram mer än när han föddes och 260 gram mer sen i måndags då vi blev utskrivna, så han är jätteduktig att äta, trots att jag tycker att han äter väldigt korta stunder, men då verkar han ialf få i sig det han behöver. 
 
Han har ju ännu inget namn men många smeknamn och förslag; lillebror, grodan, Olle, Ola - Conny, även Valentin har kommit på förslag då han föddes på alla hjärtans dag. Jag och Micke har kommit ner till två förslag, så vi ska känna in dom under helgen och bestämma oss.
 
Astor och Helen har ju varit förbi, även min mamma och mina två systrar, pappa har varit sjuk samt sovit två nätter nere hos min farmor så han har inte hunnit hit än, och David och Marie med barnen kommer hit nu ikväll. 
 
Micke har inte varit hemma idag, för jag skickade iväg honom på pingistävling inne i Alfta, som han för övrigt vann trots att han inte tränat på länge och varit/är förkyld. Och Della har varit hos sin farmor och farfar, eftersom jag är lite krasslig, har varit förkyld med halsont och allmänt klen sen vi kom hem från BB/patienthotellet, nu är jag mest klen och har en väldig hosta. Della hade haft feber i helgen när vi var borta men är kry nu, den enda som har klarat sig är lillebror, och de är ju en himla tur, det enda är att han varit lite hes, men det var/är jag och Micke också, så vi misstänker att ventilationen på rummet på BB/patienthotellet gjorde det. För jag tyckte att det var fler barn som var på undersökning på BB mottagningen samtidigt som oss som lät hesa när de skrek. 
 
Della är så duktig och förtjust i lillebror, hon skiner verkligen upp när vi kommer med honom "Kom, kom" och vill ha honom i knät och skyndar att hämta oss när han vaknat och börjar gråta "Mamma, mamma, bebi bebi" och så ska hon ta ens hand och gå till honom. Jag är så stolt över henne! 
Hon har blivit så stor nu, hon är verkligen ingen bebis längre utan ett barn. Och hon är så fruktansvärt duktig, lillebror sover ju mellan mig och Micke i babynestet på nätterna så Della får inte plats, så vi har varit lite nervösa för hur nätterna skulle bli, men första natten när hon kom in, så hade jag precis matat lillebror, så jag sa bara "Ska vi gå in till Dellas säng och sova där?", och ungen säger "Mhmm", vänder på klacken, går tillbaka till sitt rum och kryper ner i sängen, inte ens en liten protest. Så jag sov med henne då i ca. 2,5 timme innan Micke kom och byte av mig för lillebror var vaken och ville ha mat. Resten av veckan så har Micke fått gått tillbaka med henne (förutom en natt tror jag) men det har inte varit några protester då heller, vissa nätter så har hon somnat om fort och Micke har kunnat komma tillbaka till vår säng, men vissa så har han fått stanna. Hon har ju en växasäng nu, men den är bara 130 cm lång, så det blir rätt så trångt att sova där, men det går, men vi ska försöka möblera om på hennes rum så vi kan dra ut den, har ju två till mindre madrasser som är 35 cm styck, så man kan ha sängen 130 cm, 165 cm eller 200 cm lång. Men där den står nu så funkar det inte att dra ut den nå mer, för det är ett element där så då skulle sängen hamna typ 15-20 cm ut från väggen och det går ju inte! 
 
Och lillebror är en lugn och "snäll" bebis (alla bebisar är ju snälla såklart) men jag vet inte vilket ord jag ska använda... Han verkar tillsfred med livet och gör inte annat än äter, sover och bajsar, likt Della när hon var liten en 7-8 ggr per dag. Han tycker dock inte om att byta blöja, så då och när han vaknar och är hungrig/vill ha närhet så gråter han, men annars så sover han. Minns att Della var likadan i början och att jag var chockad hur mycket en bebis kunde sova. Men jag tycker jag att det är bra, det finns tid att ta hand om/leka med storasyster, hemmet och t.om. duscha. Vi är dock inställda på att det såklart kan ändra sig på vägen, men vi njuter av att han är så lugn just nu! 
 
Livet känns komplett sen han kom till världen. Helt sjukt vilken kärlek man kan känna så fort, och att ens kärlek räcker till för ännu en liten krabat. 
 
Första mötet mellan storasyster och lillebror ❤