Förlossningen

Här kommer berättelsen om när vår älskade lilla prins kom till världen. 
Senast jag skrev ett längre inlägg var ju i fredags förmiddag, helt ovetande om att vi ett halvt dygn senare skulle fått en son.
 
Vi var ju in till BM på kontroll kl 12.30, vi åkte varsina bilar för Micke var iväg med sin bil på service och gjorde några butiksbesök i Bollnäs innan och han hade pappagrupp i Edsbyn kl 17.00.
Väl där så fick jag kolla blodtryck och hon lyssnade på hjärtljuden och mätte magen och allt såg fint ut! 
Sen satte vi oss ner och hon blev lite allvarlig och sa "jag förstår att ni börjar bli lite otåliga och att du är så redo att träffa er bebis och det jag kan erbjuda er är en hinnsvepning". 
Jag har hört ordet och förstår typ vad det är med inte kollat upp exakt så hon förklarade lite kort att hon isf känner med sina fingrar och lossar hinnan som bebisen ligger i från livmodertappen, det frisätter hormoner som KAN starta förlossningen, så jag tackade gladerligen ja till det. 
När hon gjorde det så kände hon även att jag var öppen 4 cm, så hon tyckte att jag skulle åka och lämna av Della hos barnvakterna Astor och Helen och åka hem och vila och om det kom värkar med 10 minuters mellanrum så skulle vi åka in! 
Micke stannade ju Edsbyn så jag lämnade av Della i Långhed och åkte hem, kunde dock inte vila direkt utan hängde tvätten som var klar i maskinen, laddade min tandborste, packade ihop Dellas samt mina sista saker. 
Sen så la ja mig på sängen runt kl 15, men jag lyckades inte somna, kl 16.16 så kände jag en liten förvärk, sen en till kl 16.26 och en vid 16.38, så jag tänkte shit nu börjar det, så jag ringde Micke som fick hoppa över pappagruppen och komma hem. Men efter det så kom det inga fler så jag trodde att det var falskt alarm! 
Micke kom ialf hem och jag började med maten, och Astor, Helen och Della kom förbi och åt med oss och hämtade Dellas övernattningssaker. Runt 18.30 så åkte dom hem och jag la mig på sängen igen och kikade på film. Micke höll på att maila massa jobb-mail. Vid 20.30 så ringde jag in till förlossningen för att höra mig lite för och förvarna att vi ev. kunde komma in under natten. Dom kunde inte ge några råd om hur jag skulle göra utan det var bara att avvakta, om vi ville komma in och det inte var på G så kunde dom erbjud oss att sova på patienthotellet, så det kändes jätteskönt. Jag lyckades inte somna nu heller. 
 
Strax innan kl 22 så började det komma värkar igen, lite kraftigare än tidigare och jag kollade tiden mellan varje och det var ca. 10 minuter mellan dem, och jag mindes min BM´s ord så strax innan 22.30 så sa jag till Micke, att nu åker vi in. 
 
Värkarna forsatte i bilen, men det gick bra att andas igenom dem, dom flesta kom med 8-10 minutersmellanrum, men någon kom redan efter 4-5 minuter, vi ringde förlossningen vid 22.40 och sa att nu kommer vi in. 
Resan tog ca 1 timme och 15 minuter och klockan 00.05 så blev vi inskrivna. 
 
Jag fick lägga mig i sängen och dom kollade blodtryck och satte fast värk och hjärtmätare på min mage. 
Värkarna blev starkare och starkare och efter ca. 30 minuter så bad jag om lustgas. 
Runt kl 01, så känner jag att det börjar trycka på neråt och då tycker BM att det är nog bäst att vi undersöker dig, så hon kollar och då är jag öppen 6 cm, och jag tänker "åh nej det här kommer ta lång tid" men hennes undersökning sätter igång värsta värken, som är dubbelt så lång som alla andra, säkert 2 minuter och det börjar att trycka på ännu mera, så 5 minuter senare så undersöker hon mig igen och då är jag öppen 8 cm och 5-10 minuter senare så är jag helt öppen, då är klockan ca. 01.35 och då sticker BM hål på hinnan så vattnet går. 
Så runt kl 01.35 så får jag börja att krysta och 01.53 så kommer han ut, vår perfekte lille prins. 
 
Jag är så innerligt glad att vi åkte precis när vi gjorde, även om jag i bilen önskade att vi åkt ialf en kvart tidigare, då det var lite jobbigt att sitta ner när värkarna kom. Jag tycker att under denna förlossning så gjorde värkarna ondare, speciellt krystvärkarna, men det vet jag inte om det är för att man glömmer så fort eller för att jag hade EDA under förra förlossningen som gjorde att jag inte kände lite väl. Jag tycker i det stora hela att det var en bra förlossningen även om jag hade såå sjukt ont och efter en värk hade gråtit och sagt att "jag orkar inte mer" (minns inte att jag sa det). Jag är så glad att resan gick bra och att vi kom in i tid. BM och sjuksystern som hjälpte till var helt underbara och för att inte prata om min kära sambo, helt fantastisk, även om jag snäste av honom några ggr så är jag så glad att jag hade honom vid min sida, hade inte klarat det utan honom där! 

Välkommen vecka 40

Egentligen vet jag inte om veckan är så välkommen då jag hade hoppats på att ha en liten bebis i min famn vid det här laget, men det sägs ju att den som väntar på något gott...
 
Idag går jag in i vecka 40 (39+0) 
 
Statistik 97,9% av graviditeten har passerat (274 av 280 dagar)
Jag har 6 dagar kvar till BF 
 
Värden
Vikt: 83 kg (Plus 15 kg sen inskrivningen i vecka 11)
 
Barnet
Barnets totala längd är nu ca. 48-52 cm och det väger ca 3,39 kg i början av veckan och 3,56 kg vid veckans slut.
Det är fullt utvecklat och kan nu lämna sin trygga tillvaro i livmodern.  
 
Mina funderingar
Vart är du?? Ja det vet jag ju, men kan du inte komma ut nu? Du är såå efterlängtad. 
Usch det kan vara 3 veckor kvar tills jag får hålla dig. Ovissheten håller på att göra mig smått galen. 
Allt är ju packat, klart och förberett, det enda som fattas nu är du, älskade lilla vän.
 
Jag smällde t.om. i mig en HEL ananas på söndagskvällen, och en på måndagseftermiddagen, för en på föräldragruppen sa att hon gjort det (eller hon åt båda två på en gång, men jag mådde då illa efter en) och då hade bebisen kommit. Men nej här hände de då inget...
 
 
Hade så sjukt ont i ljumskarna natten till måndagen, på söndagen så tog jag ju först en promenad, dock kort, och sen så drog jag lillan lite i pulkan på eftermiddagen och det var nog ingen bra idé, för jag höll inte på att ta mig ur sängen när jag skulle på toaletten på natten och varje steg gjorde ont! Dock så har jag sovit väldigt bra och djupt de senaste 3-4 nätterna och efter jag varit upp på toaletten så har jag somnat om direkt. 
Igår så vyssade jag henne på glasverandan, för säkerhetsskull, vill ju gärna kunna gå ordentligt. 
 
 
 

Välkommen vecka 39

Nu är det verkligen sluttampen, snälla kom nu!!! 
 
Igår gick jag in i vecka 39 (38+1) 
 
Statistik 95,7% av graviditeten har passerat (268 av 280 dagar)
Jag har 12 dagar kvar till BF 
 
Värden
Vikt: 83 kg (Plus 15 kg sen inskrivningen i vecka 11) 
Blodtryck: 125/75 (144/72 förra gången)  
Blodsocker: 5,9 (5,7 förra gången) 
Järnvärde: 116 (tar man tydligen bara 3 ggr så därför hon inte skrivit upp de tidigare)  
Hjärtljud (bebisen): 140 (145 förra gången) 
 
 
Barnet
Barnets totala längd är nu ca. 48-50 cm och det väger ca 3,2 kg i början av veckan och 3,37 kg vid veckans slut.
Barnets fostervätska förnyas var tredje timme. Navelsträngen är lika lång som ditt barn. Barnet har mindre utrymme i slutet av graviditeten vilket medför att barnets röröeser ändrar karaktär, dock ej frekvensen.  
 
Mina funderingar
12 dagar kvar, 12 dagar! Vart har denna graviditet tagit vägen!? 
Den lille kan ju lika gärna komma idag eller om 26 dagar, usch så länge orkar jag inte vänta. Är rätt så less på magen och sååå jag längtar efter att se vad det är för en livlig liten krabat här i magen. 
 
Imorgon är det 38+2, dagen som Della kom, förmodligen därför som jag tror att även denna ska komma snart. Men den verkar inte ha så bråttomt ut. Tycker dock att den gott kan komma nu snart, för nätterna är så jobbiga, (inte för att sömnen kommer bli bättre efter den kommit ut, men ändå) sover oftast typ 4 timmar, ligger vaken i 1,5 timme (mellan 03-04.30, sover 3-4 timmar till. Men det är sååå drygt att bara ligga och stirra i taket. Tog jättelång tid att somna igår, låg och funderade på mamma och Banjo, och såklart när bebisen kommer och massa olika tillvägagångssätt, oftast väldigt dramatiska med vattenavgång och ambulans, och sen inatt så vaknade jag jättemånga ggr och hade svårt att somna om, och Della låg slickad mott mig så flera ggr så fick jag flytta på henne för att få plats och inte svettas ihjäl. Var upp på toaletten bara en gång faktiskt, brukar oftast vara två ggr. 
 
Skottade ut bilen i måndags, så igår så hade jag lite extra ont i ljumskarna, men annars så har jag inte ont någonstans. Nu på kvällarna och nätterna så kan jag känna små förvärkar/sammandragningar som lite lite mensvärk, men de är fortfarande så svaga så de knappt märks. På dagarna så har jag såna där "Braxton Hicks" då magen drar ihop sig och blir jättehård (jag trodde de hete sammandragninngar, men tydligen inte enligt min BM) men det är också väldigt sällan, mest när jag går fort eller anstränger mig (som skotta snö). 
 
Men nej inga tecken alls på att den lille vill komma, men samtidigt så hade jag inte en enda förvärk/sammadragning förens dagen innan Della kom, så det blev ju helt utan förvarning. 
 
Men som sagt, lilla älskade skatt, snälla kom ut nu, mamma, pappa och Della längtar efter dig! 
Och påtal om Della så när vi frågar vad mamma har i magen så säger hon "bäbis" och så pussar hon på magen. Sååå söt och hon älskar verkligen när vi träffar på bebisar, så jag hoppas att hon kommer älska denna lilla också. Och att det kommer gå bra och hon inte tycker att vi ska lämna tillbaka den!