Vilken skit dag!

Började med ett sms från mamma på förmiddagen.
 
(För er som inte vet så ligger farmor på sjukhus i Gävle och har gjort sen i början av december, jag minns inte vad jag skrivit och vill inte skriva så mycket i hänsyn till henne, pappa, hans syskon och hennes andra anhöriga)
 
"Hej, pappa ringde nyss, farmor är dålig". Svarar och frågar vad som är fel, men hon vet inte... 
Jag hann inte ringa upp då för jag skulle precis hoppa in i duschen och sen åka iväg på MVC för kontroll och sen på föräldragrupp. Alla värden hos BM ser jättebra ut (jag ska skriva in dem i senaste "veckorapporten") men när hon ska känna hur bebisen ligger så känner hon inte riktigt om huvudet ligger neråt eller inte, hon är 99% säker att det gör de men vid minsta tveksamhet så måste dom kolla upp det, så hon fixar en tid åt oss i Bollnäs kl 9:45 på måndagen, men jag känner att shiit ska jag vänta och fundera hela helgen och hon ser på mig hur orolig jag blir så hon ringer ner och fixar en tid åt mig på en gång. Hon berättar att om det är så att bebisen ligger med rumpan neråt så måste vi åka till Falun för ett vändningsförsök, som i 25% av fallen funkar, där en läkare utanpå magen puttar och tar i och ska vända på bebisen... Låter inte alls speciellt skönt, så det vill jag ju såklart helst slippa. 
Jag kunde även om jag ville (det hade hon gjort) stå på huvud så kan bebisen förhoppningsvis vända sig själv. 
 
Vi var med på föräldragruppen, och idag så pratade vi om amning, jätteintressant även fast man gjort det tidigare, och sen så åkte vi direkt till Bollnäs för att vid 15.30 få träffa en BM och göra ett ultaljud. Det var en väldigt lång resa till Bollnäs denna gång. Vi får komma in typ 20 minuter efter utsatt tid för rummet var upptaget, BM gjorde ett vanligt UL, men med en stenåldersmaskin, så det syndes knappt vad det var på skärmen, men ialf så ser vi ett huvud neråt och hon kände även på min mage (och det gjorde skitont) och hon kunde känna att huvudet låg neråt, men väldigt långt neråt. Så efter de besöket så kunde vi andas ut. 
 
I väntrummet
 
På vägen till Bollnäs så ringde jag mamma, som hade skickat ett sms om att jag skulle ringa efter föräldrautbildningen, hon berättade att hennes hund Banjo, bara blir elakare och elakare så nu skulle hon ta bort honom idag (hon har funderat på det länge länge) och även om jag inte "gillat" honom, han har alltid varit lite aggresiv och morrat och huggit mot mig några ggr så jag har varit lite rädd för honom, så jag inte riktigt litat på honom, speciellt inte efter han gjorde ett utfall mot Della i höstas, så tyckte jag att det var jättejobbigt! 
Det som är jobbigt också är ju att mammas sällskap försvinner så nu är hon helt ensam där uppe i Voxna. 
Han har ju varit ett bra sällskap, men man kan ju samtidigt inte umgås med någon som är aggresiv och försöker bita en var och varannan dag. Så det var ju rätt beslut men jobbigt ändå och jag grät en skvätt faktiskt. 
 
På vägen hem från Bollnäs så ringer pappa och hälsar att farmor mår bättre men att hon varit väldigt dålig och dom hade ringt på förmiddagen och sagt till pappa systrar att dom förmodligen inte ens skulle hinner ner och säga hej då... men såå skönt att höra att hon mådde bättre då ialf! 
 
Sen så åkte vi till Ida och hämtade upp vår söta lilla dotter.
 
Sen så avslutade vi denna jobbiga dag med att äta på Maxim i Alfta med Emma och Ida. Det var riktigt gott. 
Nu har Micke lagt Della, lr ja det var ett tag sen nu, och vi har krypit ner i sängen och ska kolla på en film så jag ska stänga ner här och göra min karl sällskap under täcket! 
 
Hoppas på en bättre dag imorgon. Och på tal om imorgon så skulle jag egentligen ha jobbat då det är "min" lördag, och jag var faktiskt lite pepp på att jobba men jag ringde dit och hörde efter hur det skulle bli för sist jag jobbade så sa jag "låt passet stå kvar, men om ni kan så leta någon annan, det är ju bäst för både er och min skull, så ni inte står där utan personal om det händer något med bebisen innan" och dom hade gjort om passet lite så jag slapp att jobba så jag kände mig lite besviken efter samtalet men ikväll när jag kom hem och kände mig heelt utpumpad av allt som hänt så kändes det riktigt skönt att veta att jag får vara hemma och ledig imorgon! 
 
(Orkar inte läsa igenom om det är massa stav eller konstiga fel/hopp i texten gör det imorgon, mina ögon går i kors just nu...)
 

Kommentera här: